Bakgrund:

Livscykel för produkter

Produkter och enheter som vi använder varje dag innehåller många material och komponenter. Därför involverar deras livscykel många steg, som börjar med brytning av råvaror, bearbetning och användning av dessa material för att tillverka komponenter och produkter. De tillverkade produkterna förpackas sedan och transporteras till detaljhandeln innan de slutligen används och efter en tid kasseras (de blir avfall).

Vad är ett avfall, vad gör vi med det och hur mycket avfall genererar vi?

Avfall är allt som ägaren bestämmer sig för att slänga. Avfallet från våra soptunnor går vanligtvis till återvinningsstationer, deponier eller förbränningsanläggningar (där avfallet bränns, ibland för att återvinna energi). Om avfall inte hanteras på rätt sätt kan det i slutändan skada miljön och förorena vår luft, vatten och mark. Använd infografiken i PowerPoint-presentationen för att visa eleverna hur många råvaror vi använder och att detta sker för snabbt.

Är återvinning en lösning?

Under de senaste decennierna har stora ansträngningar gjorts för att minska materialförlusterna genom att återvinna avfallsmaterial. Vi lever nu i ett återvinningssamhälle. Men tyvärr är återvinning ensam ingen lösning för framtiden. Just nu har vi inte kunskapen att återvinna alla råvaror, eller åtminstone inte på ett effektivt sätt. Även den bästa återvinningsprocessen kan inte förhindra förlust av material och deras värde, så en viss mängd nya råvaror måste kontinuerligt tillföras de tekniska cykler. Dessutom är många produkter utformade på ett sådant sätt att det är mycket svårt att extrahera de specifika råvarorna från dem. Så för framtiden måste vi tänka bredare och med en "cirkulär" ekonomivision. Cirkulär ekonomi är en modell för produktion och konsumtion, som innebär att dela, hyra, återanvända, reparera, renovera och återvinna befintliga material och produkter så länge som möjligt. På så sätt förlängs produkternas livscykel. I praktiken innebär det att minska avfallet till ett minimum. Detta är ett avsteg från den traditionella linjära ekonomiska modellen, som är baserad på ett ta - tillverka - konsumera - kasta mönster. Denna modell förlitar sig på stora mängder billiga, lättillgängliga material och energi. Omvänt, i en cirkulär ekonomi, bibehålls produkter, komponenter och material på maximalt värde och funktionalitet.

Många strategier kan användas för att uppnå detta mål. För det första bör prylar designas om för att minska användningen av råvaror, särskilt de kritiska, och omvandla dem så mycket som möjligt till biobaserade förnybara material. Produkterna är designade för läng(-re) användning och återanvändning. De är väl underhållna och reparerade, har högt återanvändningsvärde, kan byggas ut eller uppgraderas och kan enkelt tas isär och omvandlas till nya produkter. De är gjorda av återvunnet eller biobaserade material, är återvinningsbara eller biologiskt nedbrytbara vid slutet av sin livslängd, och materialförluster genom deponi och förbränning måste minskas. Detta förlänger produkternas livslängd och stänger materialslingan, vilket minimerar behovet av nya material och energi. Samtidigt minskar miljöpåverkan av resursutvinning, utsläpp och avfall. Detta är dock en grundläggande förändring som kräver stor ansträngning och som måste implementeras i alla steg i produktens livscykel för att den ska fungera.

Varför behöver vi gå över till en cirkulär ekonomi?

Världens befolkning växer och med det efterfrågan på råvaror. Tillgången på råvaror är dock begränsad. Ändliga tillgångar innebär också att vissa EU-länder är beroende av andra länder för sina råvaror. Dessutom har utvinning och användning av råvaror stor påverkan på miljön. Det ökar också energiförbrukningen och CO2-utsläppen. En smartare användning av råvaror kan dock minska CO2-utsläppen. Åtgärder som förebyggande av avfall, ekodesign och återanvändning kan spara pengar för EU-företag samtidigt som de totala årliga utsläppen av växthusgaser minskar. För närvarande står produktionen av material som vi använder dagligen för 45 % av CO2-utsläppen. Att gå mot en mer cirkulär ekonomi skulle kunna ge fördelar som att minska trycket på miljön, förbättra försörjningstryggheten för råvaror, öka konkurrenskraften, stimulera innovation, öka ekonomisk tillväxt (ytterligare 0,5 % av bruttonationalprodukten), skapa jobb ( 700 000 jobb bara i EU fram till 2030). Konsumenterna kommer också att förses med mer hållbara och innovativa produkter som kommer att öka livskvaliteten och spara pengar på lång sikt. Men vad kan vi göra idag för att hjälpa till för framtiden på det sättet?

Avfallshantering och 3 R

Avfallshantering är en sekvens av aktiviteter från generering av avfall till dess införande i miljön i form av en ny produkt eller en säker deponering (ingen miljöfara). Det vill säga när vi använder begreppet avfallshantering menar vi helheten av alla processer och aktiviteter som avfallet utsätts för, från dess generering, genom exemplarisk insamling, separering, transport, deponi, bortskaffande eller andra varianter av ett liknande scenario! Inklusive återanvändning, återvinning m.m.

Hierarki för avfallshantering: Avfallshierarkin är en metod för att lista avfallshanteringsalternativ i en ordning baserad på vad som är bäst för miljön. Elever kan bidra till avfallshanteringen genom att använda de 3 R:erna (Reduce, Reuse och Recycle).

FÖRSTA R – MINSKA ELLER FÖREBYGGA (REDUCE på ENGELSKA)

Detta är det viktigaste steget i hierarkin för avfallshantering! Det är en åtgärd som syftar till att eliminera risken för avfall i ett tidigt skede. Vi kan konsumera mindre, använda förnybara material, ifrågasätta behovet av vissa produkter eller dela deras användning (t.ex. undvika engångsplastförpackningar, streama musik istället för att köpa CD-skivor, gå till poolen istället för poolen i trädgården, inte för att ändra varorna för att följa de senaste modetrenderna).

ANDRA R – ÅTERANVÄNDNING (REDUCE på ENGELSKA)

Detta är varje process genom vilken produkter eller komponenter återanvänds. Återanvändning är också användningen av produkten genom att ge den en annan funktion, men ändå kommer dess nya användning inte att ändra dess sammansättning eller form. Vi kan köpa begagnade produkter, donera begagnade produkter, återanvända delar av trasiga produkter. Enheter som inte längre är tillräckliga för sin funktionalitet måste uppgraderas eller renoveras för att återställa sin användning eller för att anpassas till annan användning, innan man slänger en enhet är det nödvändigt att utvärdera den ekologiska bekvämligheten med att reparera den.

TREDJE R – ÅTERVINNING (RECYCLING på ENGELSKA)

Det är den selektiva insamlingen av uttjänta produkter för återvinning av värdefulla material (t.ex. metallskrot, plaståtervinning, pappersåtervinning och glasåtervinning). Att återvinna materialen till nya produkter minskar behovet av nya råvaror. Metaller har den högsta andelen återvinning, och en oändlig livscykel, plast och papper genomgår en begränsad mängd återvinning.

ENERGIÅTERHÄMTNING

Detta är en process där avfall utsätts för en lämplig värmebehandling som resulterar i att en del av den energi som används för att producera de varor som ska förbrännas återvinns. Det bästa sättet är att producera el med högtemperaturvärme (ångturbiner) och skicka lågtemperaturvätskorna för att värma upp byggnader. Energiåtervinning omfattar inte bara förbränning av avfall, utan även produktion av fasta, flytande och gasformiga bränslen från avfall!

AVFALLSHANTERING

Detta är behandlingen av avfall med hjälp av processer som omvandlar det till ett tillstånd som inte innebär fara för människors liv, hälsa eller miljö. Direktiv 2018/850/EU kräver att senast 2035 måste mängden kommunalt avfall som placeras på deponier minskas till 10 % eller mindre av den totala produktionen.

Förberedelser:

Ladda ner PowerPoint-presentationen och förbered datorer med Minecraft-spelet.

Övningens innehåll:

Läraren kan välja att följa steg-för-steginstruktionerna nedan, eller anpassa övningen till temat på undervisningen eller förkorta längden på övningen genom att välja ut vissa delar. Läraren kan också anpassa svårighetsgraden i övningen genom de olika uppgifterna. Det är viktigt att bygga på redan etablerade kunskaper hos eleverna för att tillgodo göra sig de tvärvetenskapliga sambanden i övningen till fullo.

Steg-för-steg instruktioner

Steg 2:

60 min – Elever spelar spelet Minecraft i grupper i den kreativa världen (kreativt spelläge). Ge dem tydliga men inte detaljerade instruktioner för att aktivera deras inbillning. De måste bygga 3 olika R-bokstäver. En måste stå för reducera, den andra för återanvändning och den tredje för återvinning. Om de vill och det finns tid kan de också bygga andra strukturer eller byggnader som kan hjälpa till att representera begreppen reducering, återanvändning och återvinning. Det finns många olika material i Minecraft så Rs kan representeras genom olika material (till exempel trä, glas...) eller också genom olika sätt att bygga dem (bygga i marken) eller olika form (till exempel storlek). Vi rekommenderar att läraren övervakar vad barnen bygger och hjälper till med mer detaljerade instruktioner om det behövs.

Exempel på vad elever kan bygga: Minska - de använder träblock eller växter, de bygger ett R i marken och använder inget material, de gör det R-et mindre... Återanvända - de använder material som kan återanvändas som glas, de bygger ett R av ull tillsammans med en fårlada... Återvinna - de bygger ett R av material som kan återvinnas eller redan har återvunnits och bygger en återvinningsstation. Det här är bara några exempel men det finns många fler möjligheter, och de behöver bara använda sin fantasi och kreativitet.

Steg 3:

30 min – Barnen tar en skärmdump av vad de har byggt och presenterar det för hela klassen.

Övningsbedömning och utvärdering

Eleverna förbereder en kort rapport/presentation om hur mycket avfall de skapar hemma varje dag och vad de kan ändra för att producera mindre. Till exempel:

• att dricka kranvattnet istället för det på flaska;

• att köpa uppladdningsbar ackumulator i A-storlek som ersätter motsvarande högar;

• att köpa flytande tvättmedel i mjuka förpackningar istället för i plastflaskor;

• att använda fast tvål istället för flytande.

Med hjälp av föräldrarna ska de väga varje påse med sopor som lämnar deras hus i nästan en vecka. Om en lämplig våg inte är tillgänglig kan de ta hänsyn till antalet påsar och volymen på de separata sophinkar som fyller tabellen nedan.

Alternativt kan de fokusera på en del avfall (glas- eller plastflaskor, polystyrenlådor, högar, osv.) och räkna dem.

Eleverna förbereder en kort rapport/presentation om hur många elektroniska enheter (allt som går på el eller batterier som kan laddas) de hittar hemma och om någon av dem inte längre används eller inte längre fungerar. Kan de skänkas, repareras eller slängas i rätt e-container? De kan använda tabellen nedan för att samla anteckningar.

Valfri aktivitet

För de föremål som de klassificerar som ''skräp'' måste de använda webbsidan https://weee4future.eitrawmaterials.eu/ för att ta reda på besparingarna i råvaror om de återvinner det, och koppla aktiviteter till växthusgasutsläpp och energisparande.